Här är jag

Här är jag
Välkommen till mitt krypin

onsdag 28 september 2011

Fascinerande människor

När man som jag spenderar 2 timmar per dag i bilen så blir det en hel del radiolyssnande
På morgonen försöker jag se till att hinna med RIX morgonnzoo's programpunkt "bakom chefens ryggg" - tycker jag är riktigt bra--- men sedan följer deras DÅLIGA nyhetssammandra och och hel hög med reklam som jag bara inte står ut med... Då blir det radio Väst eller P3 resten av resan... zap zap...that's me...

Men på eftermiddaen är det mer spännande... Då får man vara mer på tårna och lyssna på olika ämnen...
Igår vart jag helfascinerad!!
Det handlade om en man som blivit pensionär några år innan sin fru och hade lite halv-tråkigt
Han hade haft ett jobb där han rest mycket och sett för lite...
Så på sin sons anmodan gick denna man och köpte sig ett årskort på SJ...
"Åk så mycket du orkar, vart du vill i hela Sverige under ett år...!"
Det är han och en privatperson till i hela Sverige som äger detta kort, resten ägs av företag.

I alla fall...
Han åkte i stort sett varje dag! Han bestämde sig för en rutt dagen innan och bokade då sittplatset.
Bodde i Stockholm och tog sig då runt om i Sverige under dagen för att återvända hem till sin fru på kvällen
Med sig hade han sin ryggsäck, packad med kamera, videokamera, dator, antecknignsblock och ett övernattnings-kit. I sällsynta fall så övernattade på ankomstorten. Det är klart att man inte hinner hem till frugan om man åker till Kiruna...

Tänk vad denna man har sett...
Tänk vad han får uppleva....
Tänk på alla människor han träffat...
Tänk vad han håller sig ung...

SJ känner till honom och kommenterar ofta hans blogg, tvitter och facebook... För det hinner han ju med när han sitter där på sitt tåg.
Han tar inte med någon matsäck utan äter alla måltider längs vägen och recenserar dessa sedan på sina sidor 1-5 gafflar!

Om någon blir sugen, kostnaden för kortet 2011: SEK 80 400:-
om någon vill lyssna så finns länken här:


Behöver jag tala om att resan hem gick fort igår?
//Gaby

Jag är aldrig "lagom"... undrar varför...

Jag slås väldigt ofta av tankar om ordet lagom... Man skall vara lagom lång, lagom kort, Lagom smal, lagom tjock, lagom snäll och lagom kaxig... Man skall vara lagom ambitiös och lagom lat...
INGET av detta stämmer ju på mig...
Den unerbara man jag delat tak med påpekar ofta för mig att jag har en liten jävel sittandes på axeln som tycker att lagom inte är uppnått, att jag kan klara mer och att jag inte gjort nåt bra nog.
När jag inte uppfyller mina egna förväntningar bryter världen ihop och jag förvandlas till en tjurig 2½-åring (gärna med tårar och hela kittet) Inte ens då uppfyller jag måttet lagom ledsen... eller lagom besviken...

När kroppen sätter gränsen, när onda axlar eller trötthet talar om att "nu räcker det Gaby" så tycker jag att det är "Bullshit" och så fortsätter man lite till... Sedan sitter man där och ojjar sig i soffan.. Stackars Jonas!

Snart är detta året till ända... Snart är det nyårsafton och man skall avlägga löften...

Mitt kommer att bli:
Gaby - fortsätt vara icke-lagom
Gaby - fortsätt köra skallen i väggen
Gaby - tvättmaskinen o strykbrädan känner sig ensamma i källaren
Gaby - moppen behöver motion 3ggr i veckan och
Gaby - man måste laga middag varje dag

Anternativet vore att putta ner Belsebub från axeln och tagga ner...
Tur vi baraär i v39 och jag kan förhandla några veckor till...
Känns gôtt!

Skall försöka ta tag i denna igen...

Usch, detta är mitt tråkiga dåliga samvete... Har inte hunnit med att skriva på jättelänge men nu måste jag försöka komma igång igen - det är ju kul ju...