Här är jag

Här är jag
Välkommen till mitt krypin

tisdag 31 december 2013

2014: Det är som det är och det blir som det blir....


Så har man kommit till årets sista dag 2013
Har sprungit runt hemma hela dagen och funderat på året som gått
Vart tog det vägen?
Vad hände?
Vad var bra och vad hade jag kunnat gjort annorlunda?

Generellt kan man konstatera: Jag trivs på mitt jobb! Det tog 3 år men nu är det bra!
Vi har haft en helt fantastisk sommar! Semestern i Skåne/Halland var väldigt fin
Min bror har tagit ett stort steg och sålt sitt hus och skall 2014 flytta till en lägenhet
Mina fina brorsöner har nu bott ett helt år hemifrån och huset har spelat ut sin roll... WOW - vilket modigt beslut och så klokt!
Mina föräldrar Älskar dem oerhört mycket och hoppas att det blir många år till framöver <3
Stora kalaset för 2013 var definitivt Mariannes 70års fest som Anna och Jonas trollade ihop <3


Alexander; har vuxit 17 centimeter och gjort att jag nu är kortast i familjen -tack för den!
Han går med stormsteg in i puberteten och vuxenvärlden - för en bullmorsa både underbart och skrämmande. Han har börjat högstadiet och fått ny skola, nya lärare och nya kompisar - något som jag tror han gillar väldigt mycket! Han har tränat hårdare än någonsin och gjort stora framgångar med detta. Han har haft sitt första sommarjobb - vilket gjorde att han växte väldigt mycket mentalt. Jag är oerhört stolt över honom och längtar efter att få se vad 2014 har i bagaget - närmast stundar en resa med mormor och morfar till Bonaire - lyckost lilla Gurkan <3

Oskar; har nu gjort halva sin gymnasieutbildning. Terminen som kommer skall innehålla flera veckors praktik. Även Oskar har sommarjobbat på riktigt och kunnat unna sig både den ena och det andra. En väldigt fin pôjk som definitivt snart är redo för eget liv... en kille med hjärta av guld och en räv bakom varje ögon... När man hör hur han resonerar är inte utan att man kan komma ihåg hur det var att vara 17 år. "Det oooooordnar sig - skall bara vila lite först - ta det lugnt farsan" <3

Karolina; har konfirmerat sig maj 2013 och åkte sedan med mamma, bror och bonus familj till Grekland. Just nu står Karro inför valet till gymnasiet. Stort och svårt val och man känner stor förståelse för våndan. Tänk om man kunde förmedla oviktigheten i ett gymnasieval. Man är ju så ung! Man hinner ändra sig flera gånger i livet i valet av arbete. Skolan ÄR viktig men man har flera möjligheter att rätta till eventuella felval senare. Karro har valt att bo mestadels hos sin mamma i år - kanske är det lugnast mitt i tonåren att ha 1 bas att utgå ifrån. Hennes stora längtan just nu är nog språkresan till England i sommar men personligen hoppas Vi  att vi får se mer av henne hos oss under 2014 <3

Jonas; och jag var på en underbar minisemester i Stockholm i november... Såg på musikalen Spök och tog hand om varandra. Det är så lätt att vardagen och dess tråkigheter tar över livet - man får helt enkelt inte glömma bort att vårda det man har innan man tappat bort det!!
Jobbmässigt håller han fortfarande på uppe på ABB i Ludvika. De har fått mycket beröm av kunden och jag tror han trivs med uppdraget. Han har dock färre resor dit upp och dessa är inte lika långa som tidigare. Jonas har också gjort stora framsteg med sin 5:2 diet och känner sig nog riktigt bra i kroppen förutom en duvning av diskinflammation i nacken som ger problem i höger arm.

... Och jag själv då?.... Bullmorsar her self.... Ja inte har jag varit flitig på bloggen - den saken är säker!
Jag har genomgått en hel färgskala i år. Från mörk-svart till ljus-rosa! Men är det inte så livet är och livet skall vara? Om man aldrig mår skit märker man inte heller att man mår fantastiskt bra emellanåt!
Mål inför 2014 har jag satt upp - precis som varje år... Men i år hoppas jag på att kunna genomföra det:
- Jag vill göra någonting bara för mig - ingen annan . har bara inte kommit på vad det skall vara ännu
 Nu springer jag mest runt i cirklar och försöker släcka bränder i vardagen som en jäkla virvelvind!   
 2014 SKALL BLI ANNORLUNDA! Oavsett priset!

men jag säger som Allan Karlsson - Hundraåringen som hoppas ut från fönstret och försvann:
Det är som det är och det blir som det blir - och därmed önskar jag alla ett
GOTT NYTT ÅR 2014!

PUSS & KRAM GO'VÄNNER

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar